En liten hälsning...
... från lilla familjen. Tänkte bara göra en liten kort uppdatering och visa att vi lever :)
Jag har inte mått så bra sista veckan, min kropp behövde visst längre återhämtning efter förlossningen än vad min hjärna hade tänkt, dessutom har jag åkt på urinvägsinfektion vilket varit ganska besvärligt. Något annat som varit och är besvärligt är att jag förmodligen fått foglossning nu efter förlossningen (hade inget besvär alls av det när jag var gravid) då det känns som att allt där nere ska ramla ut så fort jag är uppe och går. Var till läkare i måndags som konstaterade uvi och foglossning. Ska väl inte heller förneka att det känslomässiga efter förlossningen även har varit jobbigt, mycket känslor upp och ner och svårigheter med att hantera min förlossningsupplevelse. Men jag tycker nog att det blir lite bättre för varje dag, trots att jag fortfarande börjar gråta så fort jag tittar på bilderna från förlossningen. Men vår underbara älskling här hemma gör det hela lite bättre förståss!! :)
Ingrid växer och gror. Vi tycker det händer så mycket för varje dag som går. Hon blir mer och mer vaken för varje dag, hon har upptäckt hur man skriker och hur man ska jäklas med sin trötta mamma på natten vid amningen. (hehe).
Hon äter som en klocka, var tredje timma, dygnet runt. Själva amningstillfället är snabbt över då hon är riktigt glupsk och fullständigt vräker i sig mjölken. Det tar max 10-15 min att amma henne, sen är det bra. Det värsta med detta är dock att hon får så ont i magen när hon äter så glupskt, det blir nästan alltid en halvtimma med gråt och kvidande efter varje amningstillfälle innan vi får henne lugn. Jag försöker hitta olika sätt att förbättra detta och ska nu testa att tvinga henne till pauser när hon äter, för återhämtning... inte så lätt dock då hon lätt blir hysterisk om hon inte får suga NU. Hihi. Inte lätt att vara en liten bebis.
Idag träffade vi Ingrids BVC sköterska, som var här hemma och hälsade på. Det var en jättetrevlig dam som verkligen hade erfarenhet och kunskap, hon kändes trygg. Hon hade med sig en våg så vi fick svart på vitt att Ingrid är en glupsk tjej, 3990 gram vägde hon nu! Vår lilla tjej har redan från början kunnat fixera blicken och det märkte sköterskan snabbt, imponerande. (ja jag vet att vi är löjligt stolta över vår dotter, hihi).
Än så länge fungerar sömnen ganska bra för Ingrid. Igår testade vi för första gången att lägga henne vaken i vaggan vid 21:45 efter amningen (tidigare har vi lagt oss samtidigt som henne, och då i vår säng pga att undertecknad haft svårt att slita mig ifrån henne, men det börjar bli bättre nu). Vi var själva uppe till 22:30 och fixade och grejade lite inne i sovrummet med tvätt och så, så vi var nära och kunde stoppa i nappen när den åkte ut (det är nämligen förödande för vår lilla tjej när nappen åker ut). Och faktiskt, hon somnade till sut av sig själv och sov till 00:30 då det var dags för ett nytt mål mat. Vi vill gärna att det ska fungera att låta henne somna själv, att inte behöva vagga henne till sömns så det var bra att det fungerade. Sen om det kommer att fortsätta vara så "enkelt" återstår ju att se, men vi ska iallafall fortsätta med samma metod och förhoppnigsvis vänjer hon sig vid det!
vår sötsnutta i babyskyddet, inbäddad och gosig :)
igårkväll när hon somnat i vaggan sover gott i vår säng
Kommentarer
Postat av: Mathilda
åhh....sötast i världen!! <3
Trackback
