Det här med graviditetskilon, ett erkännande
Detta var en text jag inte klarar av att läsa helt då jag så väl känner igen mig själv. Jag vet inte hur det känns att må som du, men det där med kilona är nåt helt fruktansvärt och är något som gnager i mig för jämnan, samtidigt så finns inte enrgi och ork till att ta tag i det på allvar. Men vår tid kommer ;) KRAMAR
Hej vännen! Jag kikar in på din blogg flera ggr i veckan. Mycket pga att det skiljer två dagar mellan din och min dotter, och för att du verkar vara en underbar tjej och din dotter är bedårande! : ) Men jag har förstått att du inte mår så bra i dig själv och detta gör ont i en att läsa. Jag önskar att jag kunde ge dig en stor kram och säga att allt kommer att bli bra och ordna sig tillslut. Och snälla du skäms inte, du har absolut ingenting att skämmas för, jag tycker det är mycket starkt av dig att våga öppna sig så mycket som du gör och berätta om hur du verkligen mår, det krävs mod! Jag hoppas att du får börja med KBT snart och att det kanske kan bli en vändpunkt!
Massor av styrkekramar!! / Maria
Emelie- du ÄR en underbar tjej och Ingrid ÄR bedårande! Jag önskar inget så mycket nu som att du ska må bra!! Jag hoppas att jag på något sätt kan bidra till att du mår bra, finns det ngt jag kan göra eller inte göra så säg till! Du ska INTE skämmas Emelie- det ska du aldrig göra- du är fantastisk som kämpar på varje dag. Du har stöd överallt runtom dej och du vill själv ut " från dig själv"- det är en god start! Jag hejjar på dej Empa :) Kram!!
Tyvärr så har jag ingen blogg, jag tog bort den för några år sedan då jag kände att den tog för mycket av min tid :(
Men jag hoppas att du fortsätter med din blogg!! : )
Ta hand om dig fina du!
Kramar/ Maria
JA, du är inte bara underbar Emelie. Du är vacker både på insidan och utsidan. Spelar ju dock ingen roll att jag säger då du inte känner det själv. Jag blir glad när jag hör att du ska gå på KBT. Talar av egen erfarenhet. KBT är en mycket bra terapityp om att lära sig att TÄNKA på ett annat sätt och ändra invanda mönster som ofta leder till end ond cirkel.
Lycka till!!
❤❤❤❤
Hej, jag har precis hittat hit och sitter och gråter. Allt du skriver under rubriken känsligt stämmer in på mig. Tankarna om att göra fel, att vara en perfekt förälder, att säga rätt saker hela tiden. Extrakilona, tröstätandet, att inte våga/vilja gå ut. Jag börjar inse att jag lever i en förlossningsdepression. Psykologen som du och Ingrid träffar verkar jättebra. Jag undrar hur jag ska göra för att få så bra hjälp?